Vår lilla kommunist, Illimani och en glad skit

Eftersom vi bor i ett land som styrs av en kommunist, förmodligen terrorist och knarkodlare, så passar ju Nomis T-shirt bra. Mycket kritik mot denna regering som inte rättar sig efter storebrors order och rekommendationer, och ännu hårdare ord när de inte lyckas lösa sekellånga problem orsakade av femhundra års misstyre och idioti, på en kvart eller så. Konflikterna är många och oppositionen gör sitt bästa för att stöka till det. I den grundlagsstiftande församlingen t.ex., som har tagit månader att få ordning på, kör högerpartisterna med en särskild teknik: när varje dags session börjar räcker en av dem upp handen och säger något rasistiskt, dumt eller bara provocerande. Vilket gör att 50 personer begär ordet för att svara. Så gick den dagen. I fallet mot den förrymde expresidenten som beordrade polis och miiltär att skjuta rätt in i folkmassan i oktober 2003 har man nu kommit så långt att överåklagaren borde begära rättegång. Då meddelar högsta domstolen att ALLA domarna tänker ta semester från den 25 juni. Det är så KUL att jobba i Latinamerika! Jobbet tar liksom aldrig slut!!!

Berget Illimani är majestätiskt (och inte klättervänligt), för att få ett bra kort får man åka över kanten på bergen bakom stan. Var där och hälsade på en konstnär häromhelgen, ska nog köpa en tavla av henne. Hon bor precis där jag har tagit kortet men målar nästan aldrig av berget.

Nu ska jag jobba en vecka till, sen åker vi hem till Sverige i sex veckor. Vi bor som vanligt på vandrarhemmet Plommonet i Viksjö. Det äldre paret som har panget kommer i sommar att hysa oss och min moster från Brasilien, Åsa med familj kommer först i oktober men då för gott - eller i alla fall för ett längre tag. Alternativet vore för dem att flytta till någon gudsförgäten förort till D.C och betala hela Åsas lön (eller Daves för den delen) till barnomsorg och försäkringar. Nu blir det snöglopp, bävernylon och konsumköer för lille Nils istället! Hurra för Sverige! Vi hörs.